Den endogena kosten syftar till att återställa kroppens naturliga funktioner genom att utesluta allt som är främmande för människans ursprungliga livsstil. Den bygger inte på kaloriräkning eller viktminskning, utan på återanpassning till kroppens inre system – energi, hunger, återhämtning och fokus – utan yttre stimuli. Den är ett disciplinerat system, inte ett flexibelt "biohack".
Allt med lågt innehåll av kolhydrater. Sikta på under 10 g per dag. Exempelvis innehåller blomkål 2.6 g kolhydrater (tillgängliga) per 100 g. Det betyder dock inte att du kan äta ett kilo blomkål. Du väljer produkter som blomkål för att det är lätt att hålla sig under gränsvärdet.
De som äter kolhydrater använder kolhydrater som utfyllnad. I den endogena kosten kan du betrakta fett och fasta som utfyllnad. Det betyder att du inte längre har ett behov av att fylla ut buken – kosten är näringstät och skapar inte samma skeva drift att äta stora volymer. När du lagar mat kan du därför öka mängden fett mycket mer än du är van vid. I början känns det omotiverat, men efter ungefär 70–90 dagar kommer kroppen att föredra det.
Ovanstående stämmer antagligen inte helt. Det är ett felaktigt antagande att du bara kan byta kolhydratbaserad bukutfyllnad med fettbaserad sådan. I den endogena livsstilen arbetas behovet av bukfylla bort, och du belastar kroppen om du motsätter dig det. Nu runt dag 200 inser jag att jag inte behöver den volym av mat som jag alltid annars upplevt mig behöva ha. Det förstod jag antagligen redan vid dag 100, men det tar ett tag innan den insikten accepteras mentalt. Jag har haft en tendens att ignorera mina intuitioner till fördel för att försöka upprepa gamla beteendemönster som centrerar kring mat. Ett sådant beteendemönster är att söka att hela tiden äta någonting, där själva rörelsen av att stoppa mat i munnen av någon anledning blir ett nöje i sig själv och antagligen en källa till komfort. Åter igen, denna livsstil är tuff, för den tar bort sådan komfort, men mot löfte av något bättre där din känsla av välbehag beror på andra ting.
Nej, det stämmer inte att du bara rakt av kan öka mängden fett, därför att kroppen kommer inledningsvis inte att ta upp det effektivt. Därefter kommer den ändå inte ta upp mer än vad den behöver. Du kommer sannolikt uppleva att du tycker att du borde äta mer, men att kroppen inte kommer ta emot det, och signalera att den fått nog, så som jag upplevde då jag åt enbart 50 gram grädde, där gallblåsan då signalerade [gör länk här].
Vad gör jag då om kroppen inte tar upp mer fett och fett är en av de huvudsakliga födoämnena, och jag inte har någon sjukdom som hindrar upptag? Då förstår jag att kroppens signaler har rätt och jag genomgår jag en period av anpassning, där jag helt enkelt accepterar det faktum att jag inte behöver mer mat just vid tillfället, och jag går igenom den fysiologiska och mentala upplevelse som det innebär. Det kan dock vara tufft, och jag upptäcker att jag tidigare har ätit av många fler anledningar än att tillse kroppen med näring, anledningar som för komfort och stimulans. Att ge upp sådant beteende utmanar individens mentala liv på djupet, vilket ställer höga krav på individens förmåga att underkasta sig processen, och acceptera vad som upplevs vara förlust av meningen med livet, då mycket av livets mening tidigare har baserats på dopaminkickar, nöje och trygghet via stimulans baserat i mat och annat.
Tänk på att lika väl som du avstår från att tvinga kroppen att äta, så avstår du också från att tvångsmässigt avstå från mat. Jag agerar efter kroppens signaler, inte efter kulturella ideal eller mentala idéer. [fn: Därför är exempelvis fasta med näringsstöd något som förväntas, men modern fasta där man helt avstår från näring, är inte önskvärt, såvida inte särskild genomtänkt anledning föreligger.]
Det betyder exakt det och inget annat. Därför aldrig någonsin öl, läsk och chips på en fest. Många du möter kommer aldrig att förstå detta, och även om de förstår så kommer de inte att acceptera det. Du får aldrig under sådana omständigheter avvika från din valda väg. Det signalerar mental svaghet som bryter mot det endogena grundkonceptet. Del av grundkonceptet är att du alltid agerar för din egen hälsas bästa, utan kompromisser, och aldrig för vad någon annan vill. Den endogena livsstilen kommer ge resultat och genom direkt upplevelse bevisa att denna livsväg är överlägsen allt annat (om det fungerar för dig), och om du då äter chips för att passa in i en social norm, då agerar du gentemot ditt bättre vetande. Motagumentet är att "men lite godis gör väl inget". Principen är att även om din kropp kan återhämta sig från det, och det inte gör någon långsiktig skillnad, så vet du mycket väl att substansen inte tillför något och istället är negativ för kroppen, oavsett i hur liten mängd. Du har inte enbart lovat dig själv att ha en viss kosthållning, men du har svurit att alltid göra det bästa hälsovalet, oavsett hur liten situationen är. Därför är "lite godis ibland" är helt uteslutet, eftersom det inte är ett bra hälsoval. De som behöver "lite godis ibland" även om de anser sig leva endogent, har inte lyckats i övergången till endogen livsstil och kan inte påstås leva endogent. Den endogena livsstilen ska skapa sådant välmående att det inte finns sug efter att "unna sig lite godis ibland". Om den endogena livsstilen inte passar dig ska du själv bestämma det och i sådant fall helt avsluta den endogena ambitionen.
Här är listor på vad som ingår och vad som är uteslutet.
Välkommen till en värld där ungefär 90% av allt utbud i livsmedelsbutiken går bort.