Slutord

Efter denna analys är det tydligt för mig att svensk kultur har en unik egenart med ett särskilt synsätt och särskilda förväntningar. Det blir en fråga för mig som individ, hur jag vill relatera till dessa värderingar, och om huruvida jag överhuvud taget kan fritt välja min kulturella predisposition. Min kulturella predisposition är inte blott en uppsättning värderingar, utan de krafter som via och inom mig som producerar de värderingarna och som får mig att uppleva just de värderingarna som rationella, goda och beundransvärda. Via kulturella krafter har jag formats till att producera vissa tankar, preferenser och impulser, och frågan är om det kan ändras. Vad skulle en förändring av ens kulturella identitet innebära?

• Innebär det att byta ut mot något helt annat?
• Innebär det att förbättra ens befintliga kulturella identitet?
• Är vi som människor inledningsvis svaga i vår kulturella identitet, och att livet handlar om att fördjupa oss i vår egen kulturella identitet, att förfina oss inom vår kultur, och att livsmening upplevs till den grad vi gör det?