Vaksamhet och kunskap

Jag bedömmer att med hjälp av AI kan vi uppnå 70% korrekt fakta. Så resonerar man inom militären vad gäller mängden korrekt fakta som behövs för ett beslut. I strid finns inte tid att invänta perfekt kunskap. Beslut måste fattas med en icke komplett kunskapsprofil. Den exakta siffran på mängden solid kunskap varierar, men principen är den samma.

I detta liv, begränsat av tid, och med faror i många olika dimensioner - fysiologisk, mental, sociala och andlig - måste vi fatta beslut med begränsad kunsap. Det är bättre att fatta rätt beslut i tid baserat i begränsad kunskap sanare än att vänta på mer kunskap och fatta rätt beslut försent. Den endogena människan betraktar sig, trots det moderna samhällets skyddsnät och komfort, som alltid föremål för abstrakta rovdjursliknande krafter som ihärdigt söker svagheter i individen samt svaga individer. I vårt moderna samhälle är det inte bokstabliga rovdjur som är vårt primära hot utan abstrakta sådana, i samhällslivets ekosystem, där exempelvis utbrändhet vittnar om sådana krafters förtäring av människans psykosomatiska konstitution efter långvarig kamp, där dessa kulturella abstrakta rovdjur, som jagar målinriktat med sylvassa tänder av exempelvis prestationskrav, som replikerar sig själva och rör sig via kulturella heirarkier, genom dess mänskliga uppbärare, och och likt många arter i naturen, använder förföriska metoder för att lura sitt byte mot sin käft, likt köttätande blommor.

Den endogena människan är vaksam. Vaksamheten är av sådan kvalitet att intryck bedöms och i stillhet väljer individen om en reaktion är berättigad. Detta gäller yttre intryck, som exempelvis media, men också inre intryck som egna tankar och känslor. Den moderna människan å andras sidan är impulsiv och ger sig ikast med vad som än presenteras och som tillsynes är lockande. Impulsiviteten betraktas som del av det naturliga varandet, och konsekvenseran av det ses mer som otur snarare än att individen ser sig själv vara instrumentell i att välja att agera på intrycket. Den moderna människan har impuls som grundtillstånd. Den endogena människan har vaksamhet som grundläge, där det mesta sollas bort till fördel för avslappning och konservering av energi i ett tillstånd av kravlöst varande och stillhet, men ständig alert medvetenhet om inre och yttre omgivning, och ständigt aktivt bedömande.