Tillbaka på banan
Då jag föll in i nöjesätande, och sedan i kaffe, har jag också dragits tillbaka till den gamla mentaliteten jag hade innan jag började den endogena livsstilen. 3 dagar efter att jag satte ner foten och styrde upp det har jag börjat komma tillbaka till den endogena mentaliteten och jag kan nu se skillnaden mycket tydligt. Detta var en mycket lärorik upplevelse, då jag inte behöver fundera i framtiden över huruvida jag kan göra kompromisser med kaffe och grädde. Jag har också insett mer vad nöjesätande faktiskt handlar om, och dessa relation till dopaminsystemet, och hur mina gamla matvanor försöker återskapa sig själv för att åter dra mig tillbaka in i den moderna människans livsstil. Jag föredrar den endogena livsstilen. Jag föredrar det genuint. Detta är inte en ideologi jag tvingar mig själv till. Jag upplever så många fördelar varav jag fritt väljer detta. Dock uppstår utmaningar längst vägen vilket kan förklaras med att dopaminsystemet måste ställas om, vilket tar antagligen ett år. Därtill måste jag bekanta mig med den nya mentalitet som uppstår via den endogena kosten eftersom detta ändrar kroppens fysiologi på en grundläggande biologisk nivå, och därför naturligt ger effekt på det mentala och själsliga livet. En effekt jag inte skrivit om hitintills, men som jag ska beskriva i ett annat inlägg (inte skrivet än, annars länk här), är förändringen i perception av tid. Ja, självaste tidsuppfattningen ändras, vilket är intressant och anmärkningsvärt, men medför också psykologiska utmaningar.
I skrivandets stund är det dag 155 för mig på endogen livsstil. Efter alla motsättningar som beskrivits här, har jag nu viktiga erfarenheter och jag är mycket mer beslutsam att fortsätta. Det är som om jag var menad att uppleva detta sidospår, för att kunna göra ett personligt val: antingen återvända, eller fortsätta. För att kunna fatta ett sådant beslut måste jag vara medveten om vad valen innebär. Situationen jag har beskrivit har medfört att jag mer tydligt ser skillnaden på de olika alternativen, och att jag nu kan göra ett medvetet val att fortsätta. Medvetenheten gör att jag känner mig mer säker i mitt val.