Skillnad med andra koncept
Endogen kosthållning leder till ketos. Det gör också den så kallade ketodieten och LCHF. Skillnaden är att ketodieten och LCHF fokuserar på ketos som ett mål, medan endogen kosthållning har ketos som en bieffekt av en större modell som innefattar och dikterar hela din livsstil. Ketos ses som en konstant hälsosamm bieffekt i den endogena kosthållningen och absolut inte som en snabb åtgärd för att rätta till ett dåligt hälsotillstånd. Ketos ses som en faktor i vad som skapar och bibehåller hälsa. Den endogena kosthållningen och livsstilen har inleder och bevarar ketos genom två metoder: låg mängd kolhydrater, med en variation på 0-20g där intaget ofta är runt 5g per dag. Den andra metoden är fasta. Den endogena livsstilen är tvärt skild från många andra metoder, först och främst för att den har tillräckligt med konceptuell kapacitet att innefatta hela din livsstil, snarare än att presentera sig själv som ett smalt verktyg som är anpassat för ett smalt ändamål så som att gå ner i vikt. Konceptet endrogen livshållning innebär att optimal hälsa är målet, inte "gå ner i vikt". Att underkasta sig denna rätta målsättning, och med rätt metod, kommer kroppen själv att anta sin optimala förmåga, och sådant som viktnedgång blir en naturlig bieffekt i kroppens själv-refleringsprocess. Endrogen livshållning är tänkbart motbjudande för moderna människor, därför att den kräver underkastelse till ett högre ideal om hälsa, och inte till det ideal kring hälsa du själv fantiserar om som beror på kulturella krafter. Ordet underkastelse används därför att du underkastar dig en process som efterliknar den förmänskliga människans livsstil. Den endogena livshållningen påstår att de förmänskliga förutsättningarna är de bästa för att ge kroppen möjlighet att nå optimal hälsa, och under dessa förutsättningar kommer kroppen att naturligt att följa sin biologiska programmering i att stärka sig själv. Du får för första gången i ditt liv den sunda relation till din kropp. Den moderna människan lever en undermålig livsstil som är skadlig för kroppen och sinnet, och försöker kompensera med det via snabba och drastiska metoder. Den endogena människan, tvärt om, ger rätt förutsättningar för kroppen att leva i sin högsta kapacitet, vilket är och ska vara vårt naturliga tillstånd och inte blott ett undantag. Exempelvis är det onaturligt att ha perioder där du saknar energi. Det är naturligt och förväntat att du har konstant energi och mental skärpa. Det är onaturligt med matkoma och blodsocker-krasch. Det är naturligt och förväntat att du är helt fri från det — hela tiden.
Jag har haft problem att beskriva för min omgivning vad min kosthållning är.
Inte Keto.
Inte Paelo.
Inte LCHF.
Inte Lågkolhydrat.
Inte Stenålderskost.
Alla dessa är tillkortakommandena då de fokuserar på kost, inte livsstil. De är också begrepp som är urvattnade och ger fel uppfattning då folk associerar dem med marknadsföring för att gå ner i vikt och annat. Med rätt livsstil finns ingen anledning att vidta åtgärder för att förbättra hälsan, för rätt livsstil orsakar inte dålig hälsa och därför behövs ingen specifik metod avsedd för kritiska hälsotillstånd. Metoden jag beskriver här fokuserar på livsstil och är tänkt att respektera den ursprungliga biologiska potentialen till välmående och hälsa. Dock ser jag hur detta mycket väl kan hjälpa i kritiska situationer där kolhydraterna skapar problem.
Här är vad jag gör:
Varning
- Ta inget här som råd utan att konsultera din läkare.
- Elektrolytbalansen är viktig och detta kan vara farligt om du slarvar under övergångsfasen. Du behöver medel för att snabbt kunna återställa elektrolytblanasen om nödvändigt. Du behöver känna igen tecken och inte felaktigt tro att signaler beror på något annat. Magnesium, kalium, naturligt salt är bland det viktigaste att ha tillgängligt. Och var medveten om hur du ska ta dem. Ex. att ta för mycket kalium kan vara farligt.
- AIn, specifikt ChatGPT 4o, har fungerat väldigt bra för mig, men var medveten om att den kan ha fel, vilket kan vara lömskt, då den i ungefär 95% av fallen, i min upplevelse som programmerare, har rätt. Man blir därför benägen att tro att den alltid har rätt. Vissa djupare sakfrågor kan den ha väldigt fel i, men den låter övertygande. Du behöver ha en kritisk förhållning och följa upp, granska och verifiera svar som är viktiga.
Punkter
- Ät så som man gjorde under det förmänskliga jägare-samlar samhället mellan 290 000 - 10 000 år bak i tiden.
- Använd modern teknik och hjälpmedel för att simulera den förmänskliga livsstilen. Använd kosttillskott för att kompensera för på NAC då du antagligen inte går barfota i samma utsträckning som dina förfäder.
- Rätt sömn i mörkt rum.
- Kalla duschar och exponering för kyla i rimlig mån (inget macho).
- Inga spannmål.
- Inga mejeriprodukter. De mjölkade inte kossor innan jordbrukssamhället.
- Ingen "Dirty Keto" med produkter som ska efterlikna kolhydratkost genom hög processering. (Ja, du kan göra undantag i ditt eget fall, då det kan passa dig bättre, men var mycket nogran produkternas innehåll).
- Simulera förmänsklig livsstil genom perioder av brist på mat, dvs fasta. Överdriv inte. Avstå från både vatten och fasta kan också göras, men ungefär max en dag.
- Ha perioder med fest, då man äter mycket, där mycket betyder att äta sig mätt, men inte mer. Dvs sluta trycka i sig mat. Detta är ett beteende som också tycks försvinna naturligt med denna kosthållning.
- Ät oregelbundet, eftersom den förmänskliga människan åt när när det fanns mat, och sparade mat och åt i omgångar istället för att äta allt på en gång.
- Syra diverse produkter. Blötlägg gärna nötter etc. Typiska metoder för att göra maten mer tillgänglig.
- Ingen processad mat.
- Inga energidrycker. Inget kaffe. Energin ska komma inifrån, inte via artificiell stimulans. Om kroppen är svag ska känna till svagheten hittas och åtgärdas, inte maskeras via snabba manipulativa lösningar.
- Väldigt lågt med kolhydrater (vad som kallas strikt keto), men kan varvas med perioder med mer kolhydrater, eftersom det var så den förhistoriska människan levde. Hursomhelst, med förmänskliga mått är kolhydratintaget ändå mycket lägre, så utgå inte från att det betyder att du kan äta en talrik med pasta en dag. Jag har inte undersökt vart gränserna går än, men AIn kan lätt svara på det för tillfället: 0-20 är idealet, vilket betyder en variation mellan 0 och 20, där variationen kan vara jämt fördelad från 0 till 20 inom en vecka. Tydligen kan ett omfång på 20-50 också fungera, och det får individen avgöra. 50-100 är tveksamt och sammanhang avgör. 100-150 är enbart för kortvariga strategiska mål. 150 inte motiverat förutom under extrema omständigheter. 100 gram kan fungera var 2-4 vecka för att simulera sällsynt tillgång till kolhydrater, och metabol flexibilitet ska snabbt återvända till fettförbränning för energi.
- Inkludera variation och utmana din metabola flexibilitet, men exakt hur det ska göras har jag inte undersökt och jag håller mig för tillfälligt lågt för att anpassa mig till fettförbränning.
- Inget "Maxa" på gymmet, eftersom den förhistoriska människan som hade en vilodag blev uppäten av en björn. Det finns inga "vilodagar". Öka styrka i den takt du klarar med bibehållen kontinuerlig funktionalitet. Du ska vara alert och redo hela tiden. Rörelsen ska vara utmanande, men behaglig och naturlig inom din kapacitet. Fokusera på långsam styrkeökning. Men, om "maxa" på gymmet är något som ger glädje och är ett personligt intresse, då kan såklart anpassning göras för det, eftersom vi ändå lever i modernt samhälle. Exempelvis sitter jag själv mycket vid datorn då jag programmerar, men min strävan blir då att ifrågasätta det och variera med rätt rörelser. Poängen är att föredra att stimulera kroppen via träning som efterliknar förmänskliga röreslevanor.
- Inga skräpmatsdagar.
- Undvik alla "onaturliga" kosttillskott, som avser skapa kraftfulla effekter genom hög koncentration. Marknadsförs ofta som att "boosta" ditten och datten. Om du måste ha ett preparat för att generera energi, så är du fel ut från början, såvida du inte har väldigt specifika idrotsrelaterade mål och en väl utarbetad anledning. Den anledningen ska dock kritiseras för att vara skapad ur en skev kulturell syn på vad som är värt att sträva efter. Exempelvis oproportionerligt stora biceps är inte funktionsdugligt i ett förmänskligt perspektiv, men ur ett modernt kulturellt perspektiv kan det anses fylla funktioner så som att imponera på omgivningen.
- Ett skifte i synsätt på samhället. Denna kosthållning och livsstil medför ett annat perspektiv, där det blir uppenbart att mycket av vårat samhälle tycks bygga på attityder och drivkrafter som direkt orsakas av kolhydratrik kost som regelbundet skapar kraftiga blodsockersvängningar och inflammation över tid. Ett perspektivskifte sker naturligt, som följd av denna kosthållning och livsstil, därför att den skapar ett hälsotillstånd som gör dig klarsynt och engagerad. Enbart det faktum att du aldrig mer har "matkoma" efter måltid eller "kraschar" 5 timmar senare, har direkt bäring på din förmåga att tänka klart och vara engagerad. Det är bara en av de många fördelar. En rebellisk attityd gentemot modernitet uppstår automatiskt, eftersom du värnar om din egen hälsa, och du ser alla de krafter omkring som drar folk i andra riktningar.
- Grundantagandet är att kroppen är bättre anpassad att leva med den typ av stimulans som fanns innan jordbrukssamhället. Det avser perioden innan 10 000 år tillbaka i tiden, alltså från 300 000 år bak i tiden fram till sedan till för 10 000 år sedan.
- Med modern teknologi kan vi kompensera för de brister som det moderna samhället medför, i syfte att efterlikna effekten av en optimal förmänsklig miljö. Exempelvis går vi inte barfota i samma utsträckning som den förmänskliga människan och får därför inte i oss NAC, men genom kosttillskott kan vi kompensera för det.
- [Mer saker till denna lista...]
Min idé är att efterlikna och i viss mån simulera den livsstil som den förmänskliga människan hade, dvs innan jordbrukssamhället som startade för 10 000 år sedan. Vi levde som jägare-samlare i närmare 300 000 år innan jordbrukssamhället. Det finns vissa konstanta biologiska förhållanden i din kropp som avgör din hälsa beroende på hur du förhåller dig till dem. Det går lätt att testa via exempelvis att ändra sömnvanor, eller att byta ut oprocessad mat mot snabbmat. Vi behöver inte avancerad vetenskap för att förstå det---kroppen själv signalerar klart och tydligt. Målet är att lista ut vilka dessa faktorer är---såklart då att börja lyssna på kroppen. Jag utgår från att många av dessa konstanta biologiska faktorer innefattar kost, och att det är något gravt fel med den kolhydratrika kultur den moderna människan lever i. Min upplevelse av den endogena kosthållningen visar på en tydlig kontrast mot kolhydratbaserad kost, där den endogena kosthållningen är överlägsen i att skapa välmående och styrka. Begreppet "styrka" ska dock inte ses ur det skeva moderna synsättet där begreppet ses innebära oproportionerliga muskler eller att springa ett ultra-maraton. Tron om att sådant vittnar om styrka är baserat på moderna idéer och drifter som i sin tur grundar sig i det medvetandetillstånd som produceras av kolhydratrik kost och extrem stimulans som övrigt som rubbar dopaminsystemet. Såklart kan någon ha ett legitimt intresse av att springa ultra-maraton och finna mening i det, men det ska inte likställas med styrka (och tvärt om förorsakar extrema aktiviteter förslitningar). Det är min personliga reflektion, efter övergång, att den kolhydratrika kosten fostrar ett sinnelag som föredrar och attraheras av det extrema som är visuellt uppseendeväckande men krasst ur ett funktionellt perspektiv, istället för det naturliga och funktionella.
I denna livsstil får "skräpmat" en annan mer strikt innebörd. Till skräpmat hör alltså allt med hög grad kolhydrater, som exempelvis spannmål, eftersom det är billig utfyllnad mot riktig kvalitet och det ger blodsockersvängningar som tär på kroppen.
Sanningen om individen är att våra förfäder levde i under högt evolutionärt tryck i 290 000 år med en viss typ av livsstil, medan den moderna livsstilen är ynka 10 000 år. Sanningen är att din kropp är byggd för den förstnämnda perioden. Inte bara för att uthärda men för att leva glädjefyllt och vigoröst. En strängare och mer varierad omgivning, samt styrkan att leva i det, leder till känsla av glädje och livsmening. Den moderna människan, å nadra sidan, skulle klara sig i blott 5 timmar, och är istället för alltid milt deprimerad i en puppa av monoton komfort. Det krävs en stor ödmjukhet att ge upp det du känner dig bekväm med via den moderna livsstilen, och ytterst få känner sig kallade, men de som gör det, och följer sitt inre biologiska kall till hälsa, är också av en annan sort. Det finns en sorts människa som underkastar sig disciplinen att värna om sin kropp och sitt sinne, och en annan som inte gör det. Valet är ditt, och du döms därefter av den högre kraft inom det evolutionära system du existerar i. Uppoffring är inte en förlust, utan en potential att bereda utrymme för att arbeta för den belöning du förtjänar enbart via arbete. För att ta ett trivialt, men i princip högst aktuellt exempel: När jag knyter skorna envisas jag med att stå upp på ett ben och lyfta det andra benet, men om jag istället varje gång sätter mig ner och knyter skorna, då kommer jag straffas via förlust av den funktionen och därmed förlust av frihet. Dock är det nästan orättvist, att oavsett hur mycket en individ avser ta hand om sin kropp och sitt sinne, så är det dömt att ge ett ytterst mediokert resultat som bäst, såvida individen inte får kännedom om vilka de rätta förutsättningarna är, och ketogen energi verkar vara en av de förutsättningarna. När en kolhydratbaserad människa säger "men jag mår bra och jag äter dessutom fiberberikad pasta", då är det sannt att de upplever sig må bra inom deras egen snäva upplevelse av vad hälsa är. De har inte upplevt något annat. De tror att deras livshållning är ett likvärdigt, om inte ett överlägset livsval, vilket det antagligen inte är — jag tycker mig ha god anledning att misstänka det [nåväl, jag är på dag 90 nu den 25 juli 2025, och jag ska fortfarande bevisa denna livsväg för mig själv, men hitintills stödjer min upplevelse mitt perspektiv].