Inledning

Välkommen! Du har kommit till Endogen.blog som är en blogg på just den adressen: https://endogen.blog, vilket du kan lägga på minnet om du finner konceptet intressant.

Endogen livsstil är ett begrepp jag skapade för hänvisa till en livsstil som jag utforskar och denna bloggen reflekterar vad det innebär.

Endogen betyder något som skapas inifrån. Här ses kroppen som ett självreglerande system som har förmåga att försörja sitt energibehov via fettförbränning, via ketoner, snarare än att vara beroende av ständig tillförsel av glukos från kolhydrater. Via ketogen energi ställs kroppen om till det självförsörjande system den är byggd att vara. Konceptet endogen gäller i alla aspekter av livet, och därmed används termen endogen livsstil.

Den endogena livsstilen går ut på att efterlikna och simulera de förhållanden som människan levde i under jägare-samlar-samhället. Det är under perioden med start för 300 000 år sedan fram till för 10 000 år sedan. Människan övergick från jägare-samlare till jordbrukare för 10 000 år sedan, varav jordbrukssamhället startade. Den endogena livsstilen ser jordbrukssamhället som ett hälsomässigt felsteg, och antagligen också ett kulturellt felsteg, i människans historia, och söker sig tillbaka till de förhållanden som präglade jägare-samlar samhället. I endogen livsstil strävar individen efter att ge kroppen de optimala förutsättningarna som jägare-samlar-samhället hade, och detta i syfte att stimulera kroppens djupt biologiskt programmerade mekanismer. Modern teknik, så som kosttillskott, kan användas för det, för att exempelvis simulera mineralrikt vatten som var vanligt förr, eller att ta NAC för att kompensera för att vi inte går barfota i samma utsträckning, eller kalla duschar för att simulera naturen.

Endogen livsstil förutsätter att kroppen inte behöver medicin och preparat för att få energi och för att bibehålla hälsa. Endogen livsstil förutsätter att kroppen reparerar sig själv och skapar sin egen energi om den får rätt förutsättningar. Den moderna människan, å andra sidan, är tom inombords (fråga ansvarig psykoterapeut) och är beroende av allt möjligt utanför sig själv. Den endogena människan, å ena sidan, är fulländad och självständig. Den moderna människan har dålig självkännedom, eftersom kroppens signaler maskeras av blodsockersvängningar och en rad andra konsekvenser av kolhydrater, och upplever hälsa som en begränsad resurs som förväntas avta med åren, eftersom den också gör det för den individen. Den endogena människan har en utmärkt mental klarhet som gör individen medveten om kroppens signaler, och för den endogena människan är hälsa något som förväntas öka genom ökad skicklighet att känna kroppens signaler och därmed göra de bästa valen. Den moderna människan är avtrubbad och har ett skevt dopaminsystem som behöver extrem stimulans i form av smakförstärkare, droger och underhållning, och drar sig till det i hopp om att få känna ett uns av mening i livet, och är ständigt på flykt från känslan av tomhet och inte sällan hyser ett självförakt eller en rad andra närbesläktade degenerativa mentala attityder. Den endogena människan är alltid "fit for fight", vaknar upp i jakt-läge utan att behöva en "startsträcka", kaffe, eller "boosters" eller ens "en stadig frukost", och upplever välbehag i engagemang med sin närmiljö, älskar känslan av att vara sig själv utan att behöva andras bekräftelse på det eller någon sorts teori om livet, och upplever tillvaron som djupt meningsfull därför att det först och främst är behagligt att vara i den egna kroppen och att röra sig med den. Detta för att ketogen energi (fett) är överlägset glykogen energi (kolhydrat). Den endogena livsstilen sträcker sig från det fysiologiska till det mest abstrakta så som människans mentala och själsliga aspekt, och innefattar därför hela människan.

Den endogena livsstilen är inte något man använder för att uppnå en särskild effekt så som viktnedgång och i övrigt leva sitt liv efter den moderna människans mentalitet. Detta är en livsstil som man tränar sig själv i och anpassar sig till, för att uppnå en bestående förändring av hela livsstilen, varav den endogena aspiranten då tilldelas de förtjänta fördelarna. Biologin själv är den som ger hälsa till den som anpassar sig till den biologiska sanningen. Ohälsa är en indikation på individens svek gentemot den biologiska sanningen om en själv. Den endogena aspiranten ser hälsa som grundat i skicklighet, som en färdighet som övas upp, och hälsan förväntas öka i takt med att skickligheten ökar.

All hälsa, både fysisk och mental börjar med kost. Kosten avgör inte enbart vilken näring och energi du får i dig, men typen av näring och energi har direkt bäring på hur kroppen formas på cellnivå. Det finns två typer av energi: glukos och ketoner. Glukos kommer via förbränning av kolhydrater medan ketoner kommer från förbränning av fett. Din kropp kommer att formas på cellnivå till att förbränna det ena eller det andra beroende på vad du äter. I övergången från glukosbaserad kost till ketogen kost sker en fysiologisk förändring, vilket påverkar även det mentala och själsliga livet. Eftersom kosten påverkar allt, är ståndpunkten att allt börjar med kosten. Det är dock bara början, för den som ger sig hän denna livsväg, upptäcker snart att omställningen har bäring också på det mentala och själsliga livet. Den endogena livsstilen är just därför en livsstil, och inte enbart en kosthållning. Ett exempel på skifte i mentalitet är att den endogena människan plötsligt ser sjukdom som onormalt vilket är i stark kontrast till vårt samhälle som på många sätt normaliserar sjukdom tillsammans med de faktorer som leder till sjukdom. Den moderna människan förväntar sig sjukdom. Enkel fakta om kroppens blodsocker och insulinsystem gör det tydligt att det är vanvettet att dricka ett glas med läsk eller juice, men ändå är det något som normaliseras, uppmuntras och förespråkas på många sätt i vår kultur. Jag har ovan givit ett konkret exempel på hur mentaliteten förändras, men förändringen går mycket längre än så. Den endogena livsstilen ger en klarare och mer medveten upplevelse av tillvaron, och med det följer bred och djup förändring i upplevelse och perspektiv. Det är något som måste upplevas av var och en för att kunna förstå vad det egentligen innebär.

Jag, Fredrik, började att skriva ner mina upplevelser då jag övergick från glukosbaserad kost till ketogen kost, men upptäckte snart att ingen av de moderna dieterna passade den riktning jag börjat gå i. Alla dessa dieter försöker dalta med individen genom att anpassa sig till den moderna människans förväntningar så som att man alltid ska känna sig mätt och belåten, att äta efter klockan, att kunna "unna sig någon gång i bland", att anpassa sig till sociala förväntningar. Komplicerade och onaturliga matrutiner, poängsystem och annat. Ändå har folk svårt att nå resultat. Den endogena livsstilen, tvärt om, kräver att individen anpassar sig efter biologin och livsförhållanden som mer liknar de ursprungliga som jägare-samlare levde. Den endogena människan exponeras för de mycket tuffare förhållandena som kroppen är designad för, och ur det uppstår hälsa. Exempelvis är det överlägset mycket bättre för ryggen och kroppen att sova på hårt underlag, så som på golvet, med exempelvis enbart en yogamatta, istället för i en typisk säng med madrass. Kroppen är designad för att räta ut sig själv via tryck och gravitation, inte för att omhuldas i en mjuk madrass där allt motstånd undviks.

Evolutionen har utövat hårt tryck på kroppen under 290 000 år under förhållanden med låg mängd kolhydrater. Kroppen är inte designad för att utsättas för återkommande kraftiga blodsockersvängningar så som modern livsstil orsakar. Den endogena livsstilen ser det som mer rationellt att utgå från att vi är bättre lämpade att äta och leva så som jägare-samlare gjorde. Med modern teknik, exempelvis kosttillskott, kan vi efterlikna och simulera optimala förutsättningar som liknar en svunnen tid, och på så vis väcka vårt biologiska ursprung, och ur det uppnå styrka och kraft som den moderna människan inte känner till och aldrig kommer uppleva så länge den är bundna till alla de negativa aspekterna av kolhydratrik kost.

Den endogena livsstilen är något som förädlas över tid där nästa nivå av hälsa bygger på tidigare nivåer. Den endogena livsstilen ser hälsa som något som ständigt ökar. Detta skiljer sig från många människors perspektiv där hälsa ses som en begränsad resurs som ständigt minskar, eller som något som är samma varje dag. Den endogena livsstilen ser tvärt om hälsa som något som ständigt ska öka. Friskhet är att öka i hälsa. En individ ska bli starkare med åren, inte svagare, inom ramen för naturligt åldrande. För att hälsan ska öka istället för att stanna eller gå tillbaka, förutsätter den endogena livsstilen att individen stannar inom ramen för den endogena livsstilen. Därför är den endogena livsstilen absolut, och tillåter inga undantag. Inom den endogena livsstilen har dock individen mycket spelrum att anpassa den efter sig själv, men exempelvis för egen del innebär det att jag aldrig mer kommer äta kakor, godis, etc.

Jag har aldrig gillat lågkolhydratkost förrens jag lyckades sätta det i sammanhanget av en hel livsstil, så som jag har beskrivit ovanför. Plötsligt, med denna livsstil, så faller allt på plats: kost, mitt intresse för fasta, meditation, m.m. Dessutom upplever jag mig mer klartänkt, handlingskraftig samt en mental och själslig förbindelse med kropp och omgivning. Jag kom in på detta spåret, den endogena livsstilen, då jag reflekterade över att min hälsa, nu vid 40 års ålder, tycks försämras, och att jag ärligt talat inte kan garantera min egen hälsa de kommande åren om jag fortsätter leva som jag gör. Något är fel, och då ansågs jag ändå vara en såkallad "hälsosam" person som inte äter skräpmat etc. Jag vägrar acceptera att kropp och sinne är så svagt som det förväntas vara i vår kultur vid 40 års ålder, och jag tror inte det tillhör den biologiska sanningen om vår potential. Jag insåg detta genom den direkta upplevelsen av att genast uppleva kraftig förbättring i alla områden då jag började med den endogena livsstilen.

Den "normala" glukosbaserade livsstilen jag levde tidigare, som vissa skulle säga var "hälsosam", är rent av vedervärdig, med tanke på de negativa fysiologiska och mentala effekter den skapar. I skrivandets stund, nu dag 96 med endogen kosthållning, är jag fri från något som jag har svårt att beskriva i ord, men jag vill aldrig mer tillbaka till det. Idag är det som att jag har en mental klarhet, och när jag reflekterar kring mitt tidigare liv upplever jag inget annat än avsky för de 20 vuxna år av ostabil energi som skapat en slags lågmäld med ständig fysiologisk mardröm. Det har att göra med allt i kropp och sinne, och handlar om en ständig inre rastlöshet och väldigt subtil agitation. Detta såklart eftersom glukos provocerar nervsystemet. Jag har av den anledningen varit intresserad av meditation, men jag förstår nu att det inte hjälper när kroppens energi från början är fel. Jag förstår att utövare av diverse religiösa traditioner, exempelvis munkar och nunnor, har designat rutiner och ritualer för fasta och därmed frigöra sig från den kraftigaste effekten av glukos och istället gå in i ketos. Det handlar också om dopamin-cykler av beroenden till socker. Jag har aldrig varit en socker människa, men jag inser att jag varit beroende av kolhydrater i andra former, och i mitt fall verkade det som att kolhydraterna gav stöd till mentala kluster av andra dopamin-baserade beteenden som inte är önskvärda, så som lockelse till skräp-underhållning etc. Andra negativa aspekter jag ser i mitt tidigare liv är att ständigt sväva ut i tankar och förlora intresset för närmiljön, eller rentav verklighetsflykt på olika sätt som vårt samhälle erbjuder. Dålig handlingskraft, framförskjutning av viktiga saker, blindhet för saker som behöver göras i närmiljön. En känsla av att det tar emot att ta initiativ och röra kroppen, etc. Allt detta och mer där till är sådant jag ser i retrospekt och som jag kommit att identifiera mig med, men när jag nu har övergått till ketogen energi, inser jag att det aldrig var mitt sanna jag. Allt det uppstod i samband med glykogen kost. Min avsky är så stark, att jag inte ser någon annan väg än att få den endogena kosthållningen att fungera, för jag har aldrig mått så bra förr, aldrig varit så handlingskraftig, jordnära, balanserad och fokuserad. Jag vill definitivt ha mer av detta, och därför finns det ingen återvändo.

Vi är vanligtvis inte medvetna om allt det negativa, för hela vår kultur är sådan och den uppmuntrar, manar och påtvingar kolhydrater, samt normaliserar alla de negativa konsekvenserna, eller försöker motivera konsekvenserna med att människan är såpas svag att den förr eller senare kommer drabbas av något, och att samma samhälle därefter motiverar till diverse läkemedel och psykologi för att hantera det. Jag ser skillnaden tydligt nu då jag kan jämföra med upplevelsen av ketogen energi. Övergången till ketogen energi och endogen livsstil i övrigt tar lång tid och innebär fysiologiska och mentala utmaningar, men oavsett dem tänker jag alltid att det inte finns någon återvändo, för jag vill absolut inte tillbaka till livet så som det var förr, och detta innebär också att kliva ut ur en svag och sjuk kultur.

Den endogena livsstilen anser sig vara den normala livsstilen, medan moderna människor möjligtvis ser den som sträng och extrem. De förstår inte hur deras egen kosthållning är den som är extrem. Den är mycket extrem jämfört med ursprungsidealet hos jägare-samlare-människan. Eftersom den endogena livsstilen är naturlig och svarar mot kroppens behov, finns heller ingen känsla av att det skulle vara utmanande att leva den (men det är utmanande att byta till den efter en livstid av kolhydrater). Den ger ett naturligt välbehag, eftersom kroppens djupaste behov tillgodoses och dess fulla spektra av fysiologiska och mentala funktioner aktiveras och motioneras.

%tip Läs mer här