Det är Så lätt att gå ner i vikt... om...
Ja ... om du gör rätt.
Jag tycker synd om personer som kämpar på löpbandet och tror att viktnedgång handlar om att bränna kalorier via aktivitet. Cardio är så trist, och att pressa sig själv när man inte ens gillar det, är onaturligt. Snacka om att objektifiera sin kropp istället för att leva i samband med den. Liksom: "kroppen är ett objekt som måste tvingas", snarare än "kroppen finner välbehag i rörelse." När dopaminsystemet regleras, via rätt metod, som påtalas i denna artikel, blir rörelse naturligt en härlig aktivitet och du blir "ett med kroppen". Med skevt dopaminsystem, via kolhydratberoende, försvagas din motivation till rörelse och handlingskraft, varav du ständigt måste tvinga dig. Det är dock inte rörelse som är den starkast avgörande faktorn för viktnedgång.
Personerna på löpbandet, som försöker gå ner i vikt genom fysisk aktivitet... Jag ser att de har viljan, men jag vet att deras metod är dålig. Du kämpar i motvind så länge du äter kolhydratrik kost. Kolhydrater ger högt blodsocker som producerar insulin som i sin tur talar om för kroppens celler att lagra fett. Sockerrik energidryck samtidigt som du tränar — tokeri. Dessutom slår kroppen inte över till fettförbränning när det finns glukos via kolhydrater i omlopp. Fasta är därför något folk gör som del av försök till viktnedgång, men om du ändå äter mycket kolhydrater måste du hålla på med komplicerade scheman för att hindra fettlagring och öka förbränningen.
Eller... jag vet inte säkert, annat än att resultatet talar för sig själv. Efter 4 månader och 3 dagar på denna kost har jag gått från 74 kg till 61, med bibehållna muskler. Nej, jag har faktiskt mer muskler nu, och gymträningen är skoj.
Dag 0 till 55 - förlorade 9 kg. sedan en platå på 63 kg runt dag 100, och nu 61 kg dag 126. Lönnfet 42-åring transformeras till en spartansk krigare. Jag har kognitiv dissonans då jag inte känner igen mig själv. Nej! Jag är inte bara smalare, utan jag har fått muskeldefinition på köpet och antagligen ökat i muskler också.
Nej... det är verkligen så... resultatet talar för sig själv. Jag har gjort något rätt här. Jag har inte ansträngt mig nämnvärt. Måttlig aktivitet på gymmet regelbundet. Absolut inte pressat mig själv till obehag på gymmet annat än när det kommer självmant av glädje. Jag har fastat emellanåt; alltså jag har varierat kaloriintaget. Ibland mycket mat, ibland lite. Kompletterat med kosttillskott, vilket alla bör göra oavsett. Aldrig "vattenfasta" utan jag har alltid ett grundlager av näring. Dock är det låg-kolhydrat-kost som är nyckeln (och jag undviker mejeri, men ägg ingår). Det hela hänger på kosten och det faktum att blodsocker styr det hela. Du behöver inga avancerade teorier och kost-scheman. Inga x-y-dieten med klockslag och mängd mat du ska äta. Viktnedgången är inget jag haft som primärt mål, men något jag förutsåg.
Nyckeln är också dopaminsystemet. Du måste vara villig att konfrontera dina ovanor och de känslor de grundar sig i. Ta bort kolhydraterna och du upptäcker diverse beroendemönster du kanske inte var medveten om. Du måste undvika att falla in i kolhydrat-beteende, och då kommer dopaminsystemet att regleras och du kommer lyckas hålla kursen. Låt begären efter socker-kickar och njutnings-mat dö. Rätt njutning är när kroppen får vad den behöver, och naturlig kost är det enda som fyller behoven. Det är en djupare tillfredsställelse som kolhydrat-människor inte upplever, för de suktar efter socker-kickar och föredrar det ruset, och vet kanske inget annat. Hela deras liv har varit sådant. Det är viktigt att vara konsekvent utan undantag. Dock är det ingen metod i mitt fall. Det är en livsstil som ska förfinas varje dag. Kroppen viktreglerar sig själv baserat via en livsstil som grundas i kroppens egenskaper.
Det är ex. inte meningen att vi ska ha blodsockersvängningar så till den grad vi har i dagens samhälle. Det är den biologiska sanningen. Konsekvenser av blodsockersvängningar över tid är också en biologisk sanning. Jag brukade älska att "möla" ett paket Ballerina-kakor, men jag har fått offra det. Jag kan minnas de stunderna med nostalgi. "Tänk om jag kunde få uppleva det igen, bara en till gång..." Du! Passa på att göra sådant nu innan högre makter kallar dig till en ketogen diet, för sedan finns ingen återvändo.
Vi som är kallade återvänder inte.