Med eller mot naturen

Det är antingen med eller mot självaste naturen och den biologiska sanningen vi måste kämpa (exempelvis sanningen om vårt blodsocker), och vilket förhållningssätt vi har, avgör vår styrka. Styrka kommer enbart ur det levnadssätt som väl förhåller sig till naturen själv. Styrka är en gåva från naturen till den som underkastar sig naturens åsikt om vad naturen belönar och vad naturen straffar vad gäller personlig hälsa.

Naturen - den innre biologiska sanningen - är rättvis i sin dom, lika generös som brutal i sin tillämpning beroende på din dom, och totalt likgiltig inför människans lidande. Den svaga mannen föraktar henne därför att han i djupet av sin själ har valt att älska sin svaghet. Hans enda styrka är att försvara sin svaghet. Han är förlorad, och tillskillnad från en viss religiös frälsare som förlåter syndaren, så är Hon likgiltig och ingen skonas hennes dom. Hon är generös i sin gåva till den som förtjänar, men för den oförtjänte är hon utan nåd, och det är just därför den strka mannen beundrar henne. Han älskar henne lika mycket som han avskyr motsatsen. Denna dynamik av förälskelse och avsky är en nödvändigt polaritet i en hans mentala dynamik att särskilja gott från ont och konsekvent välja handlingar därefter.