Synen på depression

Exempelvis är så kallad "depression" i folklig bemärkelse blott kroppens signal på att individen missgynnas på något sätt och manar till handlingskraft och att hitta intelligenta lösningar (denna text gör inga påståenden gällande klinisk depression). Den andra individen, den som äter kolhydrater, har tvärt om inte stadig energi att och sviktar i sin handlingskraft och är mer benägen att misstolka kroppens och psykets signaler som existentiella bekymmer och försöker lösa dem på så vis via tankens veka kraft. Sådant löses enbart fullständigt genom att först ge kroppen rätt förutsättningar, vilket den endogena livshållningen gör. Den endogena livshållningen har dessutom en effekt av att reglera dopaminsystemet till att finna glädje i närmiljön och dess aktiviteter, istället för att söka artificiell och extrem stimulans så som via smakförstärkare etc. När kroppen inte stimuleras av kolhydrater om vart annat, regleras dopaminsystemet till att finna glädje i rörelse och aktivitet. Den endogena individen blir därför mer benägen att agera snarare än att förlora sig själv i tankar. Medan en individ som äter långsamma kolhydrater säkerligen också kan fungera väl i detta avseende, så tar den den endogena livshållningen det hela till en mycket högre nivå. Om det fungerar för någon annan att äta kakor för att unna sig och känna välmående, då är det okej, om individen själv lagt sig på den nivån. Den endogena individen strävar dock efter något mycket djupare och mer meningsfullt, där individen aldrig behöver "unna sig" därför att det uppnådda hälsotillståndet är konstant behagligt.