Slutord

Denna text har varit mestadels spontan, och har bestått i två delar där den första vittnar lite om mitt synsätt, och den andra delen möjligtvis reflekterar det synsättet i min reflektion kring min förkylning.

Jag känner mig polariserande då jag skriver, som att "såhär är det och inget annat". Åter igen, detta ska snarare ses som ett fönster in i min personliga kognition, och den är ju på ett särskilt sätt och inte på ett annat sätt. Vi alla är på det särskilda sätt vi är, och inte på ett annat sätt. Tanken är att uppnå självkännedom. Syftet är att, för mig själv, klarlägga mitt synsätt, så att jag kan resonera kring det och fatta mer medvetna beslut kring hur jag ska gå vidare. Att skriva är också ett sätt att resonera kring sina egna tankar. Då tankarna blir synligt i text, reflekteras de tillbaka, varav tanken måste ta ställning till just det som via skriften reflekteras tillbaka.