Genetik och kultur

Här tycker sig vissa se anledning till att legitimera rasistiska ideologier. Argumentet är då att kulturer inte ska blandas, eftersom epigenetik är realitet och kulturarv har bäring på individen, och att båda dessa påverkar individens värderingar och beteenden, vilket omöjliggör social sammanhållning och hindrar ett högfungerande samhälle. Argumentet är att alla måste ha samma värderingar och tänka lika. Både typer av extrema argument för och emot har brister:

• "Alla får vara som de vill" - då kommer extremister av en viss ideologi att ta över och exempelvis skrota humanistiska demokratiska värderingar som från början gav dem utrymme.
• "Alla måste tänka lika" - det går inte ihop med ett individualistiskt samhälle där styrka kommer från individualitet; inte nödvändigtvis för att individens egenart i sig bidrar, men för att en individ som tillåts vara sig själv blir starkare och mer hälsosam i att bidra till de övergripande opersonliga samhällsstrukturerna och dess värderingar.

Jag vill inte påstå att en individs unika egenart i sig själv måste anses ha fördelar i ett samhälle. Det räcker med att den inte har nackdelar på så vis att den hotar grundläggande samhällsnormer (yttrandefrihet, lika värde inför lagen, etc). Jag påstår istället att individens frihet att definiera och vara sig själv, leder till en generell hälsa som gynnar individen och det lutheranska samhället. Det lutheranska samhället förutsätter hälsosamma individer där hälsa ses uppstå när individen är sig själv (dvs. utvecklar sig själv som individ, vilket innebär att ta avstamp i ens unika egenart som är kulturellt och epigenetiskt betingad).

Här blir det tydligt varför individer ska tillåtas hitta sin unika egenart, utveckla sin identitet i relation till kulturell bakgrund etc. Det är dels för att uppfylla det Nordiska idealet om individualism, snarare än att i motsats till det hålla individer i ett tillstånd av oförverkligad potential där de tvingas in i normer som för dem är främmande. Andra samhällssystem kanske bär upp ideal som vi ser som förtryckande för individen, men som från deras värdegrund upplevs som vettig. Den Nordiska kulturen är dock inte sådan.