Dag 243

Känns stressande att skriva varje dag men jag är övertygad att om jag får in rutinen blir et utmärkt verktyg för fokus. Jag skrev om vad jag kallar för lag och ordning, vilket är reflektioner som helt har sitt ursprung i min kamp till klarhet i frågan om huruvida jag ska dricka kaffe eller inte idag. Jag har slutat helt med kaffe - igen och förhoppningsvis för gott - men en annan del av mig tycks vilja argumentera för att det trots mina negativa upplevelser med kaffe, finns fördelar. Kaffe har nog alltid varit negativt för mig, men jag känner det nu mer tydligt med denna endogena livsstilen. Kaffe bryter mot grundprincipen om att inte tillföra något som är negativt, inte ens via kompromisser, samt att kroppen fungerar bättre när den lär sig generera sin egen energi. Kaffe drack jag dock förr för stimulansens skull. Jag har nu ingen stimulans och det är mentalt tufft. Märkligt nog känner jag mig slutligen starkare av att neka denna drift till stimulans. Min text om lag och ordning ger en inblick i min upplevelse och presenterar mitt resonemang.

Jag känner mig negativ överlag, därför att jag inte får den stimulans i form av kaffe som en annan del av mig själv försöker övertala mig till, men... den andra delen av mig själv som ger sådana förslag kan nu bege sig, då dess aspirationer inte längre ska finna utlopp för korresponderande handling via min kropp och mitt sinne. Jag närmar mig kognitivt och fysiologiskt en dimension av varande som antagligen mycket få upplever, som de ej kan nå via modern livsstil som tycks tjäna vad som antagligen kan kallas lägre impulser och drifter efter stimulans.

Frihet via insikt och självkontroll att undvika det som inte är fullständigt gynnsamt för en själv.