Mental tuffhet

id 385 · Skapad: 2025-12-26 · Ändrad: 2025-12-26 · v2 · Diff

återkommer Den här artikeln kommer utvecklas vidare senare. Den innehåller antagligen generaliseringar och är obalanserad i struktur och innehåll. Temat är möjligtvis outvecklat och dess innehåll bär inte upp någon tydlig poäng.

Mental tuffhet betyder inte att vara känslokall. Det betyder att känna allt, och fatta kalla beslut i svåra situationer - beslut som skapar värme på sikt.

Jag kommer behöva utveckla denna artikel över tid, men jag ska ge ett konkret exempel på en övning i mental tuffhet. Det är ett exempel via vilket en särskild mental predisposition kan skönjas. Det finns dock fler aspekter av konceptet om mental tuffhet, vilket jag kommer utforska senare i framtida uppdateringar av denna artikel.

Jag ska ge ett konkret exempel på vad det innebär att anstränga mig mycket mer än vad jag tror att jag klarar:

Identifiera en rutin som innehåller en serie med moment som kräver uppmärksamhet gynnas av att saker och ting är organiserade.
Ett exempel är morgonrutinen som kanske består av X antal moment som gynnas av att saker står på rätt plats.
Halvera tiden för din morgonrutinen.
När stress uppstår, öka takten ännu mer.
Du känner en desperation och hopplöshet, särskilt om du har en tid att passa, eftersom situationen känns omöjlig, och rentav är omöjlig såvida du inte anstränger dig till ditt yttersta.
Känslan av desperation och omöjlighet är en sorts mental friktion som hindrar dig från optimalt utförande.
Exakt i denna stund ska du inse att för att bryta dig ut ur det mediokra liv du förorsakat som också leder till negativa konsekvenser på sikt, måste du anstränga dig på denna nivå, men du är benägen att inte göra det eller ens betrakta det som gångbart eller humant. Det är i denna stund du antingen gör valet att ge upp eller inte.
Slappna av men håll samma takt. Flytta fokus från känsla av hopplöshet och desperation till att utföra vad du avser att utföra.
Du uppnår ett sorts vakum där rörelser, fokus och tankar sker utan friktion av distraherande känslor.av känslor som distraherar från målet. Målinriktning innebär att fokusera på målet oavsett vad, varav känslor av desperation inte är relevant och måste åsidosättas. Det finns dock en del inom människan som sympatiserar med sig själv och vid känsla av desperation känner uppgivenhet och tycker synd om sig själv, men det måste här undvikas.
Behåll minnet av det friktionslösa tillståndet - vad jag kallar vakum - och tillämpa samma mentalitet i allt, hela tiden.
Upprepa dessa situationer för att öva på rätt mentalitet.

En viktig poäng är att ditt mentala optimala tillstånd ska vara konstant. Du ska inte behöva ha stunder där du "slappnar av", eller "återhämtar dig". Om du behöver det befinner du dig inte inom den endogena paradigmen utan inom samhällets normativa ram, vilket visserligen är okej, men det är inte den endogena vägen. Här förstår vi också, därför, att beteenden som att dricka energidryck för att öka fokus, vittnar om en inneboende svaghet vars symptom du försöker tygla via energidryck. Individen, i sådant fall, utgår från att kroppens och sinnets normaltillstånd är att ibland vara trött, svag och ofokuserad - att det är naturligt - och att en energidryck, kaffe, eller liknande därför är väl motiverat. Den endogena livsstilen, i motsats, betraktar allvarsamt sådan svaghet som en svaghet som kräver en akut åtgärdsplan. Sådana symptom får inte maskeras av prestationshöjande medel som manipulerar kroppen, liksom kaffe stressar kroppens inre organ för att producera energi och blockerar adenosin-receptorer och förtrycka sömnbehov för att uppnå tillfälligt fokus. Den endogena livsvägen innebär att: om du befinner dig i ett tillstånd av svaghet, så löser du grundorsaken. Symptomen av svaghet ska också ses sin en tydlig signal som ska motivera till att finna den riktiga lösningen.