Senaste ändringar

+(blank line)

+Det är också en del av den endogen processen att _komma nära sig själv_ genom att avveckla mentala idéer och beteenden som anamats oreflekterat och som egentligen inte passar individens värdegrund och vilja med livet, och där individen antagligen inte ens har en uttalad värdegrund och vilja, och där värdegrund och vilja inlemmas via omgivning utan självkännedom his individen. Individen _vänder kappan efter vinden_ och förhåller sig villigt till närmaste och starkaste påverkansfaktor. _Personlig utvrckling_, bryter mot det genom att fokusera på individens faktiska takar, beteenden och känslor, varav individen förädlar sin identitet via reflektion kring det - inte via färdiga svar, ofta i form av platityder, från omgivningen som förefaller vara sköna idéer men inte alls grundas i individens upplevelse, närmiljö och slutsatser kring dem.

+(blank line)

+Svett som luktar illa samt mjäll kommer tillbaka. Återkomsten var till min besvikelse. Det försvann helt runt dag 100, till min förvåning.

+(blank line)

+Återkomsten av svett och mjäll är dock enbart

+tillfällig och beror på en rad faktorer som relaterar till omställning. Somliga ger tydligen upp här och återgår till sin gamla lovsstil i tron om att Keto inte fungerar. Det är dock inte sant, säga det. Återkomsten av mjäll och svett som luktar är en förväntad och tillfällig del av omställningen. Det sägs försvinna efter någon månad.

+(blank line)

+Fantasier börjar försvinna. Den mentala tendensen till att fästa sig vid inre bilder försvinner. Detta kan vara svårt att förklara. Tänk på berättelser så som skönlitteratur. De stimulerar fantasin via föreställningsförmågan och somliga är mer benägna att uppskatta det än andra. Jag är en person som vanligtvis finner diverse mentala föreställningar intressanta och kan spendera mycket tid i den skallade _inre vörlden_. Jag har dock märkt att mentala föreställningar som inte relaterar till min praktiska närmiljö inte längre har dragningskraft. Mentala bilder har inte längre samma kraft att locka sinnet. Ett exempel är när en individ föreställer sig bullar och kakor, och då upplever en dragningskraft till det. Det är ett tydligt exempel som påvisar en process som också har subtil förekomst och påverkan, men som individen inte är fullt medveten om. Den formen av mentala föreställningar tycks försvinna, både de mer tydliga men också de subtila.

+(blank line)

+Filmer och annat som bygger på fantasi känns också irrelevant. Kulturella uttryck så som musik känns också som en lägre form av stimulans då det blott förmedlar någon annan individs kö skor, ofta på ett överdrivet sätt för att skapa stimulans, vilket känns irrelevant. Ot bakgrund av vad som är viktigt och genuint engagerande I ens eget liv.

+(blank line)

+Föreställningsförmågan försvinner inte, men onödiga fantasier som den tidigare producerade försvinner, och tendensen att producera sådana försvinneer också. Föreställningsförmågan används på ett mer målinriktat sätt.

+(blank line)

+Detta är en av de många överraskande och kraftiga förändringar jag upplevt. Det är också denna typ av mentala förändringar, alltså inte enbart fysiologiska och biokemiska förändringar, som är intressant.

+(blank line)

+Mitt fokus ligger inte enbart på kost, utan även på hur vi äter och varför vi äter. Kost har bäring på biokemi som har bäring på kognition, och därför utforskar jag också den mentala delen. Exempelvis förändras synsättet på tillvaron via en omvandling till denna kosthållning och livsstil.

+(blank line)

+Målet är att uppnå och behålla god hälsa samt leva den personliga potentialen som annars så ofta överskuggas av den svaghet som det moderna samhället fostrar, inte minst genom lockelse till ständig komfort och stimulans.

+(blank line)

+Bloggen byggd av rekursivt skrivande: Underrubrikerna för mina texter utgör enskilda block av innebörd i mitt interna bloggsystem, varav jag senare analyserar innebörderna i isolation och omarbetar dem från ett kritiskt perspektiv, för att sedan upprepa processen tills vidare. Syftet är att förbättra tankarna genom att tänka kritiskt kring tidigare formuleringar. Texterna är därför levande i bemärkelsen av att vara under ständig förändring. Mitt bloggsystem är också byggt på så vis att alla underrubriker kan relatera till alla andra underrubriker (utan sig själva), detta för att främja associativt tänkande då olika delar kan vävas samman i oändliga kombinationer.

+Slumpmässigt utvalda texter. Då alla texter uppdateras kontinuerligt via ett rekursivt skrivsätt, är datumet då de först spades inte viktigt, eftersom innehållet antagligen är nyare och skiljer sig markant från ursprunget. Poängen med rekursivt skrivande är att omarbeta en text återkommande för att använda kritiskt tänkande och utveckla de egna analyserna och idéerna.

+(blank line)

+[el:article:silent]

+(blank line)

+För att se nyttan med visioner ska vi betrakta att de behövs för att styra samarbete och folk generellt, men vad är det då för kraft som driver människor i grupp till att inte uppnå resultatet. Det är inte självklart för alla vad syftet med ett givet utrymme, en särskild plats och tid, är till för, varav det måste kommuniceras via visioner och de detaljer av idéer och ibland platotyder som följer som en kaskad av visioner. Frågan är dock om en framtida männsial ens behöver någon som dikterar en vision för att styra beteende. Varje individ bör ha inom sig förmågan att känna vad som är rätt. Sådan känsla ökar antagligen i ett homogent samhälle och är vad som skapar sammanhållning. Rätt beteende uppstår av underförstpdda krafter snarare än extern påtryckning (vilket inte betyder att ett homogent samhälle inte också har brister).

+(blank line)

+Tilläggas observationen kan att den moderna människan tycks ha ett bekräftelse behov, via social media och säkerligen i övrigt också, som överstiger till och med viljan till basala gynnsamma praktiska handlingar. Individen minskar sin handlingsförmåga och medvetenhet om relevanta signaler från närmiljön, och engagerar sig istället i sökande efter bekräftelse eller kvarhålls i längtan efter det, vilket livet i övrigt därigenom upplevs icke tilltalande och ointressant, varav individen slutar engagera sig med relevanta aktiviteter och skapar problem för sig själv över tid då neglekt får negativa praktiska konsekvenser, och individen har på grund av avskildhet från närmiljö samt på grund av djupgående konsekvenser av praktiska bekymmer som ignoreras, en sorglig syn på sig själv och livet, eftersom livet blir sorgligt.

+Du hittar antagligen en av de tuffaste kost-hållningarna här, i bemärkelsen att den går emot allt du antagit är normalt. Antaganden som du baserat ditt liv på tills idag motarbetas. Den _endogena livsstilen_ konfronterar den som söker dess väg. Individen som väljer denna väg behöver vara tuff och kritisk gentemot sig själv, och klartänkt nog att inte fatta dumdristiga beslut. Exempelvis ska du agera efter förstånd och inte efter socialt "pepp".

+(blank line)

+Omställningen till _endogen livsstil_ är fysiologiskt krävande, alltid hälsosam, mentalt utmanande samt socialt utmanande. Den är inte till för alla, och behöver inte vara till för alla. Den hävdar inte att den är den enda rätta heller, men den har som ambition att leverera resultat och ignorerar vad som inte gör det. Individens fokus ska ligga på egna resultat, snarare än att försöka övertyga. Denna blogg är därför inget försök att övertyga, men är ett verktyg som författaren använder för att reflektera kring allt som rör livsstilen. Reflektion ses som ett centralt verktyg för personlig utveckling. Denna livsstil kräver egenansvar, och förmågan till att ifrågasätta egna antaganden genom analytiskt och kritiskt tänkande är centralt, då egna antaganden måste kontrolleras för att eliminera det som hindrar personlig framgång.

+(blank line)

+Ovanstående stämmer antagligen inte helt. Det är ett felaktigt antagande att du bara kan byta kolhydratbaserad bukutfyllnad med fettbaserad sådan. I den _endogena livsstilen_ arbetas behovet av bukfylla bort, och du belastar kroppen om du motsätter dig det. Nu runt dag 200 inser jag att jag inte behöver den volym av mat som jag alltid annars upplevt mig behöva ha. Det förstod jag antagligen redan vid dag 100, men det tar ett tag innan den insikten accepteras mentalt. Jag har haft en tendens att ignorera mina intuitioner till fördel för att försöka upprepa gamla beteendemönster som centrerar kring mat. Ett sådant beteendemönster är att söka att hela tiden äta någonting, där själva rörelsen av att stoppa mat i munnen av någon anledning blir ett nöje i sig själv och antagligen en källa till komfort. Åter igen, denna livsstil är tuff, för den tar bort sådan komfort, men mot löfte av något bättre där din känsla av välbehag beror på andra ting.

+(blank line)

+Nej, det stämmer inte att du bara rakt av kan öka mängden fett, därför att kroppen kommer inledningsvis inte att ta upp det effektivt. Därefter kommer den ändå inte ta upp mer än vad den behöver. Du kommer sannolikt uppleva att du tycker att du borde äta mer, men att kroppen inte kommer ta emot det, och signalera att den fått nog, så som jag upplevde då jag åt enbart 50 gram grädde, där gallblåsan då signalerade [gör länk här].

+(blank line)

+Vad gör jag då om kroppen inte tar upp mer fett och fett är en av de huvudsakliga födoämnena, och jag inte har någon sjukdom som hindrar upptag? Då förstår jag att kroppens signaler har rätt och jag genomgår jag en period av anpassning, där jag helt enkelt accepterar det faktum att jag inte behöver mer mat just vid tillfället, och jag går igenom den fysiologiska och mentala upplevelse som det innebär. Det kan dock vara tufft, och jag upptäcker att jag tidigare har ätit av många fler anledningar än att tillse kroppen med näring, anledningar som för komfort och stimulans. Att ge upp sådant beteende utmanar individens mentala liv på djupet, vilket ställer höga krav på individens förmåga att underkasta sig processen, och acceptera vad som upplevs vara förlust av meningen med livet, då mycket av livets mening tidigare har baserats på dopaminkickar, nöje och trygghet via stimulans baserat i mat och annat.

+(blank line)

+Tänk på att lika väl som du avstår från att tvinga kroppen att äta, så avstår du också från att tvångsmässigt avstå från mat. Jag agerar efter kroppens signaler, inte efter kulturella ideal eller mentala idéer. [fn: Därför är exempelvis fasta med näringsstöd något som förväntas, men modern fasta där man helt avstår från näring, är inte önskvärt, såvida inte särskild genomtänkt anledning föreligger.]

+Du hittar antagligen en av de tuffaste kost-hållningarna här, i bemärkelsen att den går emot allt du antagit är normalt. Antaganden som du baserat ditt liv på tills idag motarbetas. Den _endogena livsstilen_ konfronterar den som söker dess väg. Individen som väljer denna väg behöver vara tuff och kritisk gentemot sig själv, och klartänkt nog att inte fatta dumdristiga beslut. Exempelvis ska du agera efter förstånd och inte efter socialt "pepp".

+(blank line)

+Omställningen till _endogen livsstil_ är fysiologiskt krävande, alltid hälsosam, mentalt utmanande samt socialt utmanande. Den är inte till för alla, och behöver inte vara till för alla. Den hävdar inte att den är den enda rätta heller, men den har som ambition att leverera resultat och ignorerar vad som inte gör det. Individens fokus ska ligga på egna resultat, snarare än att försöka övertyga. Denna blogg är därför inget försök att övertyga, men är ett verktyg som författaren använder för att reflektera kring allt som rör livsstilen. Reflektion ses som ett centralt verktyg för personlig utveckling. Denna livsstil kräver egenansvar, och förmågan till att ifrågasätta egna antaganden genom analytiskt och kritiskt tänkande är centralt, då egna antaganden måste kontrolleras för att eliminera det som hindrar personlig framgång.

+

+(blank line)

+_Bild: En estetisering av ett kranium. Källa: ChatGPT 5.2._

+(blank line)

+<strong>Prompt 1</strong>: "Generate a skull, artistic image, watercolor, grim, stern". <a href='https://endogen.blog/img/2.jpg'>Resultat: Version ett</a>.

+(blank line)

+<strong>Prompt 2</strong>: "make a super close up of the first version". Resultat: Bilden som visas ovan.

+(blank line)

+(blank line)

+(blank line)

+(blank line)

+(blank line)

+b

+cvby

+(blank line)

+(blank line)

+dfg

+(blank line)

+(blank line)

+Tv-spel och nöjeskonsumption av underhållning och ger inte ingen större nytta och inga vidare användbara färdigheter. Men sådant har ett värde i sig själv beroende på individens livsåskådning som bearbetar känslan av vad som är viktigt i livet. Det _endogen perspektivet_ är en livsåskådning som finner resonans med en särskild känsla och fortsätter att forma och förfina den känslan av vad som är viktigt i livet, där anseende om vad som är viktigt bygger på en ontologisk grund och metafysik som rationalisera det och motsätter sig andra perspektiv så som det sprunget ur det onyttiga som diskuteras här.

+(blank line)

+För en person med beroendeproblematik, som har en ökad tendens att ödsla tid på onyttiga ting är det inte en fråga om huruvida livstid kommer kastas bort eller inte, utan hur mycket tid som kastas bort innan individen vaknar upp. Bortom stundens nöje, 30 år in i framtiden, kommer självreflektioner tvingas bekänna just det, i bitterhet och ånger.

+(blank line)

+Argumentet brukar vara något i den stilen och uttrycks av folk som att "jag bar börjat motionera och det är min nya _drog_, där de syftar på att ett desreuktovt beteende kan bytas ut mot ett konstruktivt, men där den underliggande drivkraften förblir densamma.

+(blank line)

+Jag ifrågasätter dock det. Varför skulle det inte vara gångbart och rentav önskvärt att ha en låg grundnivå av dopamin och varför skulle det nödvändigtvis leda till ett intensivt sökande efter starkt dopamin stimulerande aktiviteter. Individen, snarare än att försöka kompensera för en låg grundnivå, som antas vara dåligt, lär sig en annan mentalitet som leder till välbehag och ett bättre liv via just en låg grundnivå. Kanske är det något annat i vår kultur som är fel, och vi utgår från att så kallad låg nivå av dopamin är negativt, medan det egentligen är så att vi egentligen inte har lärt oss hantera en låg nivå, som därtill kanske egentligen är mer naturligt - att vår kultur är skev och driver oss till fel förhållningssätt, där vi enbart kan föreställa oss att mer stimulans är lösningen.

+(blank line)

+(blank line)

+Men låt oss anta för stunden att det inte är dåligt. Isåfall: Tvärt om blir detta grunden för hyper-fokus och nästan omänskligt engagemang i diverse aktiviteter. Detta är av godo, så länge aktiviteterna är konstruktiva. Därför är jag glad att jag tidigt i livet fastnade för dator-programmering och inte dator-spel, eftersom det sistnämnda, oavsett hur kul det är, är bortkastad tid. Hur mycket nytta har du av diverse bedrifter i datorspel, och vilka gynsamma färdigheter utvecklade du till följd av datorspelande? Antagligen inte ingen större nytta och inga vidare användbara färdigheter. För en person med beroendeproblematik är det inte en fråga om huruvida livstid kommer kastas bort eller inte, utan hur mycket tid som kastas bort innan individen vaknar upp. Bortom stundens nöje, 30 år in i framtiden, kommer självreflektioner tvingas bekänna just det, i bitterhet och ånger.

+(blank line)

+abc

+(blank line)

+Protokoll för jod 2025/11/20 at 6:42 pm

+

+(blank line)

+## Kontakt

+(blank line)

+(blank line)

+<div style="padding:10px;border-radius:5px;border:5px solid #222;background:#111;direction:ltr; font-size:1.3rem;text-align:center;font-family:monospace; font-weight:bold; color:cyan; "><span id="x-span" style="direction:rtl; unicode-bidi:bidi-override;letter-spacing:2px">golb&#46;n&#101;godne&#64;k&#105;rd&#101;rf</span><br><button type="button" style="border-radius:3px;font-size:1.3rem;margin-top:4px;border:2px solid cyan;background:darkblue;color:#aaa;padding:10px;margin:10px" onclick="(function(btn){var s=document.getElementById('x-span');if(!s)return;var r=s.textContent.trim(),e=r.split('').reverse().join('');if(navigator.clipboard&&navigator.clipboard.writeText){navigator.clipboard.writeText(e);}else{var t=document.createElement('textarea');t.value=e;t.setAttribute('readonly','');t.style.position='fixed';t.style.left='-9999px';t.style.top='0';document.body.appendChild(t);t.select();try{document.execCommand('copy');}catch(ex){}document.body.removeChild(t);}btn.style.transition='opacity 0.15s ease';btn.style.opacity='0.3';setTimeout(function(){btn.style.opacity='1';},150);} )(this);">Kopiera</button></div>

+(blank line)

+(blank line)

+(blank line)

+(blank line)

+## Presentation

+(blank line)

+Jag heter Fredrik.

+(blank line)

+Jag har ett stort intresse för personlig hälsa och personlig utveckling. Jag ses kanske som en strikt individ, men å andra sidan, en person från medeltiden skulle kalla dig strikt för att du tvättar händerna ganska ofta.

+(blank line)

+## Perspektiv

+(blank line)

+Min poäng är att det finns en högre nivå att nå att nå som faktiskt gynnar dig, förutsatt att du utvecklar en viss kunskap och disciplin. Men (!) disciplin och rutin för sakens skull är inget jag är intresserad av. Alltså, inget pedanteri. Vad jag söker är resultat som gör skillnad.

+(blank line)

+Om det således finns en högre nivå att nå, varför inte sträva efter det? Strävan efter vad som är bättre är vad som ger mig mening i livet, och här har den personliga hälsan högst prioritet eftersom alla förmågor att engagera sig i livet är beroende av hälsa. Ödmjukhet att erkänna vad som är bättre, och handlingskraft att följa det, är vad jag eftersträvar.

+(blank line)

+Tänk om du skulle välja att göra allt som du vet är bra, hela tiden, utan undantag, samt ihärdigt undersöka vad som är de bästa valen för dig... Vart kommer du befinna dig om ett år? [fn: Okej, det har nu gått ett halvår ungefär sedan jag skrev det där, och jag befinner mig nu i ett läge med god förmåga att skapa och följa meningsfulla rutiner på min fritid, bättre ordning, mer handlingskraftig då jag slutat skjuta saker framför mig, mer fokuserad på aktiviteter som ger långsiktiga resultat som jag faktiskt värderar.]

+(blank line)

+## Annat

+Jag driver Matkalkyl som ett projekt på min fritid.

+(blank line)

+- [matkalkyl.se](https://matkalkyl.se): Original sajten från 2009 som jag nu bygger om.

+- [mkforum.org](https://mkforum.org): Forum för matkalkyl.se.

+aaa

+Cxvvv

+Kulturen är likgiltig inför individens skada och lidande. Såklart kan vi argumentera för att kulturen i övrigt bryr sig om individen via försäkringskassan och andra sociala skyddsnät, men från ett _endogent perspektiv_ är nu den optimala hälsan och förmågan till sådan skadad. Det innebär att individens förmåga är sämre, och det är objektivt dåligt oavsett kulturella kompenserande skyddsnät samt sätt att rationalisera det på som att individen är oskyldig och inte kunde hjälpa det. Den _endogena aspiranten_ kan inte acceptera det - ett irreversibelt nederlag orsakat av brist på intelligenta val är likställt med själslig död; ett svek gentemot sig själv i att inte lyckas ta det yttersta ansvaret för den egna hälsan, och detta i sin tur är en skam, då inget kan vara principiellt värre än att indirekt eller direkt skada sig själv. Detta synsätt är naturligt för vilken mamma som helst i relation till sina barn, och ska vara lika naturligt gentemot sig själv.

+(blank line)

+Naturen skapade individen med intelligens och potential att uppnå fysiskt välstånd, inom ramen för naturens lagar - det vill säga; den biologisk sanningen om kroppens behov och funktioner. Att inte uppnå optimal hälsa vittnar om att individen har hängivit sig åt annat som inte genererar framgång i avseendet optimal hälsa, och har därför själv stridit mot naturens lagar, och konsekvent emot sig själv.

+En kritisk granskning av det kulturella ekosystemets faktorer görs med klarsynthet som inte är påverkad av de emotioner, visioner, relationer och annat mellan individen och människor omkring. Den _endogena individen_ anlägger därför rätt perspektiv i analys, vilket innebär att betrakta kultur som ett likgiltigt mekaniskt system som innehåller potens till både faror och möjligheter. Efter den primära adekvata kritisk analyen av det kulturella ekosystemet, och därmed rätt förhållningssätt för att garantera den egna optimala hälsan, kan individen sekundärt engagera sig med närmiljön som en social miljö där sociala faktorer tillåts ha bäring på individen, som exempelvis att låta sig vara inspirerad av någons vision för verksamheten. Motsatt skadligt exempel vore att sätta någons vision framför sin egen hälsa, något som i folkmun uttrycks som "ingen kommer tacka dig för det", vilket innbär att den utbrända individen fasas ut och glöms bort - det är ett exempel på att det kulturella ekosystemet i likhet med naturen är grym i sin tillämpning av straff vid fel val, samt likgiltig inför individens lidande.

+Det finns en fara i att primärt relatera till människor inom strukturer, och enbart sekundärt, om ens överhuvudtaget, till övergripande strukturer. Den moderna människan tolkar kultur som en social klubb som har individens bästa i sitt intresse. Visst kan det vara så att alla individer i en organisation har ett genuint intresse av välvilja och omtanke, men sådan välvilja kan distrahera från risken att då omedvetet drabbas av _organisationsmässiga rovdjur_ då individen känner komfort i social gemenskap, och därför inte identifierar eventuellt skadliga organisatoriska faktorer som kommer till kraft via deltagarnas samverkan inom de organisationsmässiga förutsättningarna och denkulturella ramen, oavsett deras avsikt. (Vägen till helvetet är kantrad av goda intentioner.)

+(blank line)

+Min misstanke är således att många individer som blivit utbrända, har blivit det i vad som har upplevts som en spännande och positiv arbetsmiljö, men en arbetsmiljö som också har varit fysiologiskt nedbrytande via återkommande aktivering av det sympatiska nervsystemet som, via återkommande adrenalinpåslag, noradrenalin och kortisol, lägger grunden för utbrändhet. Dessa individer rapporterar inte sällan att "jag kännde mig på topp, och så plötsligt en dag kunde jag inte kliva ur sängen, och därefter spenderade jag fem år med rehabilitering via kognitiv beteendeterapi."

+(blank line)

+Min poäng är att de mänskliga deltagarna i en kultur låter sig förföras av det sociala samspelet, och blir offer för de skadliga organisatoriska processer som samma kultur skapar, och som direkt eller indirekt drabbar individen. Snarare än grupptillhörighet, ska individen först betrakta de kulturella processer som drabbar eller gynnar den som tillhör.

+En kritisk granskning av det kulturella ekosystemets faktorer görs med klarsynthet som inte är påverkad av de emotioner, visioner, relationer och annat mellan individen och människor omkring. Den _endogena individen_ anlägger därför rätt perspektiv i analys, vilket innebär att betrakta kultur som ett likgiltigt mekaniskt system som innehåller potens till både faror och möjligheter. Efter den primära adekvata kritisk analyen av det kulturella ekosystemet, och därmed rätt förhållningssätt för att garantera den egna optimala hälsan, kan individen sekundärt engagera sig med närmiljön som en social miljö där sociala faktorer tillåts ha bäring på individen, som exempelvis att låta sig vara inspirerad av någons vision för verksamheten. Motsatt skadligt exempel vore att sätta någons vision framför sin egen hälsa, något som i folkmun uttrycks som "ingen kommer tacka dig för det", vilket innbär att den utbrända individen fasas ut och glöms bort - det är ett exempel på att det kulturella ekosystemet i likhet med naturen är grym i sin tillämpning av straff vid fel val, samt likgiltig inför individens lidande.

+Det finns en fara i att primärt relatera till människor inom strukturer, och enbart sekundärt, om ens överhuvudtaget, till övergripande strukturer. Den moderna människan tolkar kultur som en social klubb som har individens bästa i sitt intresse. Visst kan det vara så att alla individer i en organisation har ett genuint intresse av välvilja och omtanke, men sådan välvilja kan distrahera från risken att då omedvetet drabbas av _organisationsmässiga rovdjur_ då individen känner komfort i social gemenskap, och därför inte identifierar eventuellt skadliga organisatoriska faktorer som kommer till kraft via deltagarnas samverkan inom de organisationsmässiga förutsättningarna och denkulturella ramen, oavsett deras avsikt. (Vägen till helvetet är kantrad av goda intentioner.)

+(blank line)

+Min misstanke är således att många individer som blivit utbrända, har blivit det i vad som har upplevts som en spännande och positiv arbetsmiljö, men en arbetsmiljö som också har varit fysiologiskt nedbrytande via återkommande aktivering av det sympatiska nervsystemet som, via återkommande adrenalinpåslag, noradrenalin och kortisol, lägger grunden för utbrändhet. Dessa individer rapporterar inte sällan att "jag kännde mig på topp, och så plötsligt en dag kunde jag inte kliva ur sängen, och därefter spenderade jag fem år med rehabilitering via kognitiv beteendeterapi."

+(blank line)

+Min poäng är att de mänskliga deltagarna i en kultur låter sig förföras av det sociala samspelet, och blir offer för de skadliga organisatoriska processer som samma kultur skapar, och som direkt eller indirekt drabbar individen. Snarare än grupptillhörighet, ska individen först betrakta de kulturella processer som drabbar eller gynnar den som tillhör.

+Men vi behöver reda ut vad som är naturliga behov.

+(blank line)

+Vi kan också vända på det och säga att en rad exemplariska och beundransvärda egenskaper lika mycket är del av vår natur, eller snarare att enbart dessa egenskaper är del av vår natur. Allt annat är en snedvridning av vår sanna natur, och inte något vi har från födseln. Istället för att förverkliga vår poitential till enbart exemplariska förmågor, blir vi av många faktorer snedvridna och sedan identifierar vi felaktigt vår snedvridenhet som en inneboende konstant del av oss själva, och fåniga idéer om nödvändig psykologisk motpol uppstår.

+(blank line)

+Vi som människor innehar inte alls destruktiva, omoraliska, klandervärdiga tendenser som vi förtrycker just för att de är negativa i samhällets ögon. Sådana tendenser uppstår enbart när snedvridning av vår sanna natur får företräde framför realisation av vår sanna potential. Vi behöver därför inte engagera oss med _psykologi_ för att försöka närma oss dessa klandervärdiga tendenser och på något vis förlika oss med dem, eller _integrera_ eller _acceptera_ genom att _acceptera att alla goda egenskaper kräver en motpol inom oss_, dem vilket då antas medföra frigörelse och leda till genuint självförverkligande. Vi ska istället förkasta alla våra tillkortakommanden som just en snedvridning av vårt sanna tillstånd, och inte på något sätt kompromissa genom att låta dem uppehålla sig i vårt mentala liv och via vårt beteende. Religiöst folk, vad jag sett i vissa fall, har en tendens att förkasta psykologi till fördel för religiös tolkning, vilket i ett sekulärt samhälle kan verka som en outbildad och ett primitivt tillvägagångssätt, men det förefaller mig mer och mer vara så att vår moderna psykologi är just oinformerad om vår sanna natur och ett modernt primitivt försök att hantera vad religion har gjort bättre sedan många årtusenden tillbaka (villket inte alls innebär att all psykologi enbart är dåligt; kom ihåg att vi använder allt som är användbart när det är användbart).

+(blank line)

+Låt mig presentera ett annat perspektiv: Det är snarare så att vi har en rad beundransvärda egenskaper, som naturligt vill komma till uttryck, men som vi förtrycker genom att inte sträva efter att uppnå dem. Negativa egenskaper som girighet, avundsjuka etc, uppstår i vakumet som avsaknad av beundrandsvärda egenskaper medför, och de beundrandsvärda egenskaperna är frånvarande just för att vi inte utvecklar dem. I andra sidan: Grundperspektivet att vi har medfödda inre _skuggsida_ eller inre negativa tendenser, är felaktigt. Vi har en inneboende potential till godhet, och misslyckande att förverkliga, leva och gestalta den potentialen, är vad som i sin frånvaro skapar möjlighet för negativa tendenser som en effekt av hängivenhet till "minsta motståndets lag".

+Märk väl att vi nu befinner oss lite utanför det _endogena perspektivets_ fokusområde. Vad som är kulturellt rätt och fel är inte av primär betydelse, samtidigt som det _endogena perspektivet_ absolut inte motsätter sig vad som är kulturellt sunt förnuft. Det som är av primär betydelse för det _endogena perspektivet_ är att känna igen kulturella faktorer som bestående av goda och onda krafter, samt att dessa krafter verkar mekaniskt med likgiltighet inför individens egna upplevelse och önskan.

+(blank line)

+Kulturens krafter, liksom naturens krafter, kommer inte att ta hänsyn till vad individen tycker, utan kommer att förorsaka negativa och positiva konsekvenser oavsett, liksom en maskin ger en viss effekt under vissa förutsättningar. Ur ett överlevnadsperspektiv, och ur ett hälsofrämjande perspektiv, är vi intresserade av att identifiera gynsamma och skadliga fenomen, och att öva upp färdighet att framgångsrikt relatera till dem. Därför betraktar vi kultur som bestående av processer och vi betraktar inte människorna bakom som skapar, upprätthåller och utgör dessa processer.